Letra Dialog I Mariagränd de Bjorn Afzelius original
Dr satt hon i mnskenet, blek och ensam I grnden, bland lera och sten I slitna klder och med hret p nda Och med nakna blfrusna ben Hennes gon stirrade rakt genom mrkret Mot muren mittemot Hon viskade stilla med trasiga lppar: Oh gud, vad har jag gjort? Vlkommen hit, min unge man. Ni har vl inte gtt fel? Ni ler s frnjt fast ni str hr i srjan Men ni har kanske druckit en del Jag ser p ert ansikte och era klder Att ni inte alls hr hit Era klder r nya, era skor r s fina Och er hy r s vacker och vit Varfr sitter du hr p marken och fryser? Sa jag och vinglade till Jag ser ju att du darrar och sklver och ryser r det verkligen detta du vill? Jag knner ett stlle dit vi kan g Jag r lika ensam som du Fast jag har pengar och du ingenting S r vi tillsammans just nu Oh dr tar du fel, min unge vn Jag r inte ensam, bara kall Det finns mnga som har lika lite som jag Och en del har ingenting alls Nej, jag sitter p marken fr att benen r trtta Och jag sklver mest av grt Men sorgen jag knner och vrken i kroppen Kan era pengar kanske gra nt t S jag satte mig ner p marken bredvid Och hon var vacker och vn som ett troll Och T-banan stngde och vi hrde sista tget Ta av och frsvinna p hll Jag somnade under den stjrnklara himlen Och nr jag vaknade hade hon gtt Men i handen hll jag en liten bit papper Med kvinnans adress som jag ftt Nu r jag tillbaka dr jag hr hemma I mitt tta kubikmeters rum Nu r det bara vggen som mter min stmma Men betongen r dv och stum Idag tog den frihet jag stal mej slut Efter tio dar i snn Fyra par hundar och nio pistoler Kom nr jag sprang ver sjn S nu sitter jag hr, utan sol eller stjrnor Och klockan kan va' vad som helst Och jag tnker p kvinnor och p brnnvin och Jesus P Lenin och p Marx' manifest Och jag tnker p lagen som lter en utslagens Liv bara rinna ut Nr den samtidigt skyddar frbrytarna som Snart ser till att vr luft tar slut Jag har stulit och rvat och rymt och blitt fngad Drfr sitter jag hr Medan dom som har lurat sitt folk p miljoner Lever i Basel och Bern Men jag tnker rymma s lnge jag lever Man kan inte bo som en hund Och det kommer en dag d sanningen segrar S sant som att jorden r rund Frr nr man inte var stmplad som farlig Fick man ibland komma ut P grden och tala med dom andra Och enas kring nya beslut Men har man svikit frtroenden s mnga gnger Som jag har hunnit med D r det skrast fr landet, fr Gud och fr kungen Att man hlles i avskildhet Jag funderar ibland ver dom som har medel Att betala min mat och min sng Nr s mnga av dom som slpps ut hrifrn S snart r tillbaka igen Hur har dom mage att kalla det vrd Nr man tvingas att leva ett konstgjort liv Och vad dom egentligen menar med teranpassning Nr man frnedras hr hela ens tid Nr man sitter som jag d har man all tid I vrlden att tnka p Att trots att man lever sitt liv i en bunker S finns det alltid en chans att g Och det rddar frstndet att man lever med knslan Av att snart kunna sl sej fri Men hur kommer det att g nr ngon bestmmer Att nsta gng tar dom ens liv? Jag talar ofta om revolutionen I mina brev till dig Och jag jobbar s gott jag kan fr att f Dom andra att ena sig Fr vi r ju nd av samma slag Bde arbetare och tjuv Vi r alla frtryckta av dom som har pengar Men hmnden blir dubbelt ljuv Men nu lmnar jag dig, du min fattiga kvinna Som r min enda tro Fast jag knappast vet vem du r eller liknar S knner nn till mina ord Det r svrt att n dej nr jag r ute Ja, det r svrt att hinna fram Och om du inte lngre vill ha mina plgor S ge mitt brev till nn ann' Och om du inte lngre vill ha mina plgor S ge mitt brev till nn ann'